Vitaminer & Mineraler

Matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar.

Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp.

Ett för högt energi-intag och fysisk inaktivitet är också de direkta orsakerna till den ökade förekomsten av övervikt och fetma.

I Sverige har andelen vuxna med fetma fördubblats sedan 1980, medan övervikten har ökat med 20 och 30 procent för män respektive kvinnor under samma tidsperiod. Idag är över hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna överviktiga eller feta. Bland männen har 11 procent fetma medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9 procent.

I Sverige finns idag inga nationellt representativa data om barns vikt och längd. Olika studier visar att 15−20 procent av barnen är överviktiga, varav 1−5 procent är feta. Resultat från olika studier tyder på att förekomsten av övervikt och fetma bland barn har ökat mellan 2 och 5 gånger sedan mitten av 1980-talet, vilket speglar den internationella treden.

Fetma hos barn och vuxna ger upphov till ett stort mänskligt lidande. Fetma och därtill relaterade sjukdomar är bland de mest ojämnt fördelade ohälsotillstånden, och trenden är att de sociala skillnaderna ökar. Också när det gäller hjärt-kärlsjukdomar ses en social skillnad. Dödligheten är 1,5 gånger högre bland arbetare och lågutbildade jämfört med övriga befolkningen.

Matvanor & Fysisk Aktivitet

Befolkningen i Sverige lider knappast av vitamin-, mineral eller proteinbrist, men 90 procent av de vuxna äter mindre kostfibrer än vad som rekommenderas. Den ökade förekomsten av övervikt visar att den totala konsumtionen av mat är högre än behovet − 80 procent äter för mycket fett, 96 procent äter för mycket mättat fett och hälften äter för mycket socker. Studier på barn uppvisar liknande siffror.

Unga lågutbildade män har i allmänhet sämre matvanor än andra grupper. Barn till föräldrar med kort utbildning har sämre matvanor och är oftare överviktiga än de som har föräldrar med lång utbildning.

Ungefär hälften av de vuxna rör sig mindre än vad som rekommenderas och 14 procent av befolkningen är mest stillasittande på sin fritid. Bland 15-åringar kommer 36 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna inte upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. En stillasittande fritid är vanligare bland lågutbildade och låginkomsttagare samt bland personer med utländsk bakgrund.

Samhällsförändringar med konsekvenser för matvanor och fysisk aktivitet Den tekniska utvecklingen och en ökande global livsmedelsproduktion i kombination med ekonomisk tillväxt har varit positiv för hälsoutvecklingen, men dessa faktorer har också bidragit till minskad fysisk aktivitet och förändrade matvanor.

Bilismens framväxt, TVs och datorns intåg samt den tilltagande automatiseringen i arbetslivet under de senaste decennierna, har lett till en minskad energiförbrukning. Även om varje enskilt tekniskt framsteg i sig har en liten effekt, bidrar alla små förändringar tillsammans till ett avsevärt mindre energibehov.

Fysisk aktivitet utförs, jämfört med tidigare, i hög utsträckning som fritidssysselsättning snarare än i arbetslivet. De senaste årtiondenas ökade intresse för motion har inte kompenserat för den minskade fysiska aktiviteten i arbete och aktiv transport (gång eller cykling).

En stillasittande livsstil är en stark bidragande orsak till utvecklingen av övervikt och fetma. I dagens samhälle gäller det därför att ta varje tillfälle i akt att röra på sig, t ex genom att ta trappan i stället för hissen, att gå eller cykla i stället för att åka buss eller bil. Detta kräver en aktiv och medveten handling av individen.

Men det krävs också medvetna satsningar från samhällets sida för att skapa en vardagsmiljö som inbjuder och möjliggör fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen.

I EU har varje person i genomsnitt tillgång till cirka 3 500 kcal dagligen från mat, men behovet uppgår endast till i genomsnitt drygt 2 000 kcal. Enligt Food and Agriculture Organization (FAO) förväntas tillgången på mat öka ytterligare de närmaste 25 åren.

Matpriserna har historiskt sett aldrig varit så låga som de är idag, i relation till inkomstnivån. Detta är en följd av en kraftig produktivitetsökning i jordbruket och har naturligtvis varit grunden för att människor kan äta bättre. Men en ökad tillgång på mat i kombination med sjunkande priser och högre inkomster hos konsumenterna bidrar också till en överkonsumtion av livsmedel.

Den mätbara ökningen i energiintaget i Sverige är cirka 100 kcal per dag över en period på 8 år. Detta kan verka lite, men ett dagligt extra intag i denna storleks-ordning per dag i ett år, motsvarar energin i 4−5 kg fettväv.

För den enskilda konsumenten innebär dessa förändringar att livsmedel numera finns i rikligt utbud i samhället. Även portionsstorlekar och förpackningar av livsmedel av typen snabbmat, sötade drycker, godis, glass, snacks och bakverk har vuxit.

Marknadsföringen av livsmedel, särskilt för de nyss nämnda produkterna, har ökat i omfattning och sofistikerats (t ex genom att anspela på livsstil, grupptillhörighet och känslor), vilket bidrar till en ökad konsumtion. Livsmedel, som särskilt har utpekats som bidragande till fetma, är energitäta och näringsfattiga livsmedel, sötade drycker och troligen även alkohol.

Dagens samhälle kräver en mycket aktiv och kunnig konsument som kan stå emot ständiga lockelser till att äta och dricka. Förutom bättre kunskap och medvetenhet hos konsumenten behövs satsningar från samhällets sida för att minska tillgängligheten och efterfrågan av sötade drycker, godis, glass, snacks och bakverk samt öka desamma av hälsosamma livsmedel.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att åtgärder mot fetma leder till ökad förekomst av ätstörningar i befolkningen. Däremot kan okontrollerad bantning bland barn och ungdomar leda till ätstörningar. Förebyggande av fetma bland barn och ungdomar och kvalificerad fetmabehandling borde därför på sikt även kunna leda till minskad förekomst av ätstörningar.

En kartläggning av kommunernas folkhälsoarbete visade att av totalt 290 kommuner hade 26 åtgärdsprogram för fysisk aktivitet och endast 13 hade program för goda matvanor. Detta visar på ett stort behov av att utveckla arbetet med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i det kommunala folkhälsoarbetet.

Lärdomar Från Den Nuvarande Svenska Strategin För Nutrition

Sedan 1995 har Sverige en av regeringen antagen handlingsplan för nutrition. Med utgångspunkt från denna handlingsplan utarbetades på myndighetsnivå en vägledning till konkret arbete för hur målen i handlingsplanen skulle uppnås.

Detta dokument heter ”Nationella mål och strategier för nutrition, 1999−2004”. En utvärdering av dokumentet visade att trots att denna strategi bedöms som bra och pedagogisk har det inte fyllt den avsedda funktionen. Ett antal konkreta förslag gavs på hur en kommande handlingsplan kan genomföras med framgång:

• Regering och/eller riksdag bör vara avsändare.
• Folkhälsoarbetet för bra matvanor och ökad fysisk aktivitet bör vara institutionaliserat på lokal och regional nivå, för att skapa samordning och kontinuitet.
• Alla som berörs av handlingsplanen bör känna delaktighet.
• En handlingsplan bör inte utformas som en önskelista. Insatserna måste kunna omsättas i praktiken. Det räcker inte med att föreslå vad som ska uppnås, t ex bra skolluncher, det måste beskrivas hur detta ska uppnås.
• Tillräckligt med resurser bör säkerställas till utvecklings-, förankrings- och genomförandearbetet. Genomförandet av en handlingsplan kräver kontinuitet, struktur, långsiktighet och resurser.
• Metoder bör skapas för uppföljning och utvärdering under genomförandet.

Mätbara mål måste utvärderas löpande.