– Det är missvisande att tala om en ”GI-metod”, då GI bara en del av den totala bedömningen av maten, av det totala ”matbudskapet”.
Vidare är det viktigt att ha en god insikt kring vad GI baserar sig på och vad detta egentligen kommer att ha för praktiks betydelse. Variationen av GI kan vara stor för ett och samma livsmedel. GI-värden för potatis kan till exempel variera mellan 34 och 144, medan det värde som finns i listor normalt ofta är ett medelvärde på ca 93 (ref. vitt bröd).
Ett annat problem med GI som måttstock är att man i fråga om kolhydratfattiga och vattenrika livsmedel får orimliga mängder att jämföra med.
– Frågan är om man ska bry sig om GI när det till exempel krävs så mycket som ett halvt kilo vattenmelon för att kunna jämföra värdena.
När man bedömer ett livsmedel ur närings- och hälsosynpunkt bör man också ta hänsyn till livsmedlens innehåll av övriga näringsämnen. Jordnötter till exempel har lågt GI, men ger snabbt hela dagsbehovet av kalorier i form av fett.
Olika mätmetoder och olika förutsättningar för gjorda undersökningar ger olika värden på GI. Detta gör att man behöver mycket kunskaper för att kunna dra säkra slutsatser. Produkter kan också ha olika namn i olika länder, och samma namn kan användas om produkter som är olika i olika länder (”knäckebröd”, på engelska ”rye crispbread”, är ett exempel på det senare).
Vissa grönsaker och frukter kräver så orimligt stora mängder for att komma upp i 50 gram kolhydrat. Det finns därför skäl att misstänka att deras GI extrapolerats, ”räknats upp”, från en mindre provmängd. Något som kan innebära att resultaten blir mindre jämförbara.
För bönor och baljväxter gäller att deras GI kan bli högre om de mosas eller mals före kokning.
En annan osäkerhetsfaktor menade Agneta Andersson är att vi äter olika mycket även av produkter som ersätter varandra. Till exempel har det visat sig att man blir mättare av potatis än av pasta, vilket sannolikt innebär att man äter en mindre mängd än av pastan. Även om GI är generellt är högre för potatis blir dock GL lägre. Gör man en översikt efter GL i stället för efter GI, och därmed tar hänsyn till de ”normala” serverings portionsstorlekar, får man bland annat följande värden:
- Pasta 32
- Potatis 26
- Rågsiktsbröd 12
- Vattenmelon 6
- Morot 4
(I GI-tabeller får potatis högre värde än pasta, och vattenmelon och morot får mycket höga värden. Tvärtom för GL i dessa fall, således.)
– Oftast kombineras snabba och långsamma livsmedel i en måltid och det kan därför vara mer relevant att prata om måltids-GI än GI på enstaka livsmedel.
I en serie exempel visade Agneta Andersson också att stora skillnader i GI ofta finns inom samma livsmedelsgrupper, beroende på hur man väljer och hur man bereder maten. Exempel är valet mellan vitt bröd och bröd bakat av hela frön, och val mellan olika sorters klibbigt ris och ”parboiled”. GI kan skilja så mycket som mellan 68 och 156. Det högsta värdet gäller för ett jasminris från Thailand.
Agneta Andersson nämnde också så kallade ”second meal-effekter” som kan uppnås som följd av måltider med lågt GI. Intag av kolhydrater med lågt GI till frukost tycks ge en jämnare blodsockerkurva efterföljande måltid under dagen, varför kanske frukosten är den viktigaste måltiden i detta avseende.
Agneta Andersson konstaterade slutligen att det inte alltid är ett lågt GI som bör eftersträvas. En person som tränar hårt och ofta kan behöva välja livsmedel med högt GI för att hinna med sin återhämtning, medan en diabetespatient behöver välja dem med lågt GI.
– Generellt ser jag hellre en ”SNR-metod” som baserar sig på svenska näringsrekommendationer. Då tar man även hänsyn till andra viktiga faktorer.
Av Agneta Andersson, Dietist, Med Dr, Uppsala universitet
Senaste kommentarerna