Vitaminer & Mineraler

Frågan som ställs med jämna mellanrum är: “Måste vi äta tio gånger så mycket bananer nu som för femtio år sedan?”, “Blir våra livsmedel allt mer näringsfattiga?”. Frågorna verkar vara i det närmaste omöjliga att svara på.

Eftersom både analysmetoder, växtsorter, klimat och jordmån varierar och förändras är det svårt att jämföra näringsvärden över tiden.

Var Maten Verkligen Nyttigare Förr?

För ett antal år sedan arrangerades ett seminarium för att besvara frågan om maten verkligen var nyttigare förr. Arrangör var Kungliga skogs- och lantbruksakademin, KSLA, med visst bistånd från Livsmedelsverket. (Detta möte har refererats i Vår Föda nr 2, 2003, sid. 28-29). Kontentan av mötet blev att det var omöjligt att fastställa om det skett några systematiska förändringar av näringsinnehållet i viktigare livsmedel under 1900-talet. Det är alltför många faktorer som, antingen var för sig eller tillsammans, påverkar innehållet av vitaminer och mineralämnen.

Många Faktorer Som Påverkar

Till seminariet inbjöds ett antal svenska experter på odling av olika grödor respektive sakkunniga på djuruppfödning och mjölkproduktion. När det gäller växtodlingssidan framhölls sådana faktorer som gödning, odling på skilda jordar och på olika orter, skillnader i väderlek mellan olika år och sist, men inte minst, sortskillnader. På analyssidan kan byte till nyare metoder leda till systematiska skillnader, speciellt när det gäller låga värden.

Jämförelser Mellan 50-Tal & 90-Tal

Under senare år är det speciellt två rapporter som uppmärksammats i massmedia. Schwarzwald Privatklinik Obertal väckte stor uppmärksamhet när man i slutet av 1990-talet i egen regi publicerade jämförelser mellan ett antal analyser och tabellvärden för 10 olika vitaminer och mineralämnen i upp till 9 olika vegetabilier. De äldsta tabellvärdena är från 1956 och analyserna genomfördes vid tre skilda tillfällen 1996 och –97.

Tveksamma Uppgifter

Vid en noggrann granskning av analysdata framkommer dock en del egendomligheter. När det gäller vitamin C, visar en analysomgång att detta vitamin inte finns i de analyserade produkterna. Detta skulle vara mycket märkligt när det gäller exempelvis jordgubbar och spenat. Vid samma analystillfälle finner man inget betakaroten i morötter, vilket i så fall innebär att morötterna måste ha varit mycket bleka. Dessa förhållanden gör att man måste ifrågasätta samtliga analysresultat. Det går inte heller att utan vidare jämföra analysdata med äldre tabellvärden, då man helt saknar uppgifter om sorter, mognadsgrad, allmänna odlingsförhållanden med mera.

Vissa Säkra Minskningar

En betydligt mera vederhäftig studie publicerades 2004 av Davis och medarbetare; University of Texas (i J. Am. Coll. Nutr. Vol 23(6) sid 669-82). Dessa forskare hade jämfört näringsvärdesdata för 43 olika grönsaker i amerikanska jordbruksdepartementets officiella livsmedelstabeller, upplagorna 1950 och 1999. Man strävade efter att välja ut grödor, som var så identiska som möjligt och kunde jämföra 13 näringsämnen. För hela gruppen av produkter förelåg statistiskt säkra minskningar för 6 näringsämnen; i genomsnitt från 6 procent för protein till 38 procent för riboflavin. För kalcium var skillnaden 16 procent, för järn och vitamin C cirka 15 procent samt för fosfor 9 procent.

Lägre Kalciuminnehåll

För några grödor finns ett stort antal analyser i 1950 respektive 1999 års upplagor: gröna bönor (ca 100) morötter (ca 200), potatis (nära 200) samt tomat (ca 150). Här kan det alltså vara möjligt att jämförelserna blir representativa, det vill säga att medelvärdena för respektive gröda, näringsämne och år återspeglar de faktiska förhållandena i kosten.

Något lägre vattenhalt i bönor och potatis påvisades 1950; klart lägre kalciuminnehåll för samtliga 1999; något lägre niacininnehåll 1950, men i övrigt inga klara skillnader. Skillnader i vattenhalt påverkar dock innehållet av energigivande näringsämnen, i första hand kolhydrater.

Olika Sorters Grödor

Författarna drar slutsatsen att om det finns några säkra skillnader vid en jämförelse mellan data i 1950 respektive 1999 års upplaga av de amerikanska livsmedelstabellerna, så beror det troligen på skillnader mellan de sorter, som odlats under 1950- respektive 1990-talet. Samma slutsats kunde man även dra vid KSLA-seminariet.

Nyare Metoder

Utvecklingen av analysmetodik är en annan viktig faktor som kan bidra till skillnader mellan gamla och nya tabellvärden. Detta gäller speciellt för spårelement där analysvärden publicerade före 1980 i många fall är tveksamma. Även för vitaminer har införandet av nyare metoder i vissa fall inneburit att tidigare värden ändrats. Riboflavinhalten i mjölk är ett exempel på detta. Riboflavinhalten “sjönk” i början av 1990-talet med ungefär en femtedel, från 0,18 till 0,14 mg per deciliter.